personlighetsdrag.



Vissa personer imponerar mig och lämar när de svept förbi liksom ett avtryck i målplanen för den egna karrakären. Personlighetsdrag som jag bara tycker är.. beundransvädra. För att nämna några egenskaper värda att beundra (inte minst på aspirerande framtida karl) är pondus, förmågan att verbalt uttrycka sig (kvickt, som underhållande, som ordföråd), förmågan att vara rak mot männsikor och inte gömma sig bakom den kvinnliga baktalningsaktiviteten, optimism, att med genuint inresse värdera alla människomöten högt, självförtoende (men framför allt i detta fall "självtrygghet", vilket automatiskt resulterar i att personen är sig själv till 110%) osv. Dessa i urval ploppade upp under mitt och Karin x2 samtal under kvällen, samt under gårdagskvällen.

Vissa människor imponerar bara genom att vara. Det finns inte sällan dom som göra att man själv känner sig grå och otillräcklig, bara genom deras lysande självklara närvaro. Inte för att supermänniskan vill något ont, utan bara för att supermänniskan har så många av de egenskaper och personlighetsdrag man själv önskar att man hade. Bara genom att öppna munnen finns en självklarhet i att jag har något inressant att säga vilket bara det drar människors intresse till sig.

Något av de ovan nämnda sakerna där det minst sagt finns lite att jobba på är förmågan att värdesätta alla människomöten lika högt, och slita mig själv ur letandet efter möten som är så totalt prägalde av statusjagande. Det är mer än en gång som vardagliga situationer resulterat i att ännu en gång stanna upp med frågan bankande i hjärnbarken; "vad säger det om mig när jag umgås med honom/henne?". Ibland har jag snabbt insett att nej, det var visst inte så bra för min status som blabla och snabbt försökt hitta en utväg ut situationen som påverkar av min möjligtvis sjunkande status så lite som möjligt. Mm, klokt handlande. Det ultimata sättet att upptäcka nya personligheter på. Knappast. Däremot väldigt begränsande.

Någonstans här inser jag att blogga inte är den ultimata aktiviteten för mig i kväll. Formulera funderingar i ord har aldrig vart min starka sida. Härmed besparar jag er fortsättningen på tanken.

 

Kommentarer
Postat av: kar

flidisen...du är klok.

jag funderar på huruvida jag är det eller inte...det går väldigt fort här...

2009-01-04 @ 11:10:31
URL: http://kosmea.blogg.se/
Postat av: ester

vis vis vis och du har så rätt. Frida jag tycker att du en är sån man själv vill vara.

2009-01-04 @ 20:09:02
URL: http://estermatilda.blogg.se/
Postat av: Lotten

I mina ögon växte du dig just lite större än vad du redan är. Bra inlägg.

2009-01-04 @ 21:56:34
Postat av: frida

oj vad alla ni flickors ord värmer mitt hjärta! Klok, vis och stor är jag väl kanske inte i mina egna ögon, men jag litar på er att det någonstans finns lite av gömmd storhet, vishet, klokhet!puss!

2009-01-05 @ 00:40:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0