frida h

Jag brukar tänka tillbaka ibland på saker jag gjort. Typ som mitt halvdana försök till att vara en modebloggare en gång i tiden (av oklar anledning är alla gamla inlägg raderade, så försök ni hitta dom).

Det var ju ett tag där då mitt lilla liv kretsade runt andra modebloggar, min egna modeblogg, syende och annat modebloggigt. Då de flesta verkar ha problem med att se tjusningen i modebloggar kan jag fortfarande idag upptäcka en liten smygande förkärlek till dessa (det var faktum bara ett par månader sedan jag la ner), även om jag det senaste halvåret insett att jag påverkats mer och mer och så sakterliga bytt Elle och moderniteter.devote.se mot onsdagarnas upplaga av Ny Teknik och di.se. Helt omvänd är jag så tack och lov inte, men utvecklingen har ju en tydlig direktion så att säga. På sätt och vis ser jag på min "modekurva" med viss sorgsenhet, jag menar, det var ju mitt främsta intresse. Symaskinen var min vän, och visst fick jag mer än en gång stämplen modeoffer genom den lokala tidskriften Marbladets artiklar (med skiftande uppskattning från min sida). Jämför man dagens stass mot gårdagens, är gårdagens präglad av färg och risktaganden (som mer ofta än sällan mynnade ut i mindre katastrofer. Detta beskådar jag nu i efterhand med ett leende på läpparna och önskar att jag någon gång åter igen skall få ork och inspiration att klä mig lite mer... risktagande).
Jag vet inte vart jag vill komma, och jag antar att mitt förflutna som modebloggare ploppade upp just i denna stund för att jag sitter och surfar på vår gamla dator med alla gamla bilder (min vitings hårddisk har kraschat). Så här får ni: ytterligare en kavalkad av bilder. Frida, modebloggaren.